torsdag 6 juli 2017

Torsdag 6 juli 2017. Holländska motorvägar norrut.

Vi lämnade södra Holland och satte kurs mot Alkmaar. A och SE hade tipsat oss om ett museum i Broek op Langedijk som vi var sugna på att se närmare på. Det blev en del motorvägar, men det får det vara värt ibland. 


Vi fortsatte genom en del av vattenregleringsdammarnas vallar.


Vi besökte museum BroekerVeiling. Det är ett museum som visar hur grönsaksodlare sålde sina produkter på auktion. Genom utdikning blev det mängder av öar som det gick att odla på. Enda sättet att transportera varor var per båt. De färdiga produkterna skeppades till auktionen i små båtar som stakades fram i de grunda kanalerna. Väl framme hade man byggt stora båthus för att skydda grönsakerna i väntan på försäljningen.



När området var som störst omfattade det ca 15 000 öar. På de flesta odlades det grönsaker. 1979 bildades det som idag är ett museum. 


Båtarna köade för att komma in i auktionshallen. Det måste ha varit en nervös väntan. Belöningen för mycket hårt slit på fälten avgjordes på några sekunder. Tillgång och efterfrågan avgjorde priset.


I auktionshallen sattes vi i bänkarna och "föreställningen" leddes av denna kvinna som var mycket underhållande trots att vi inte förstod ett smack av den holländska dialekten.


65 kilo lök skulle auktioneras ut. Om det hade varit på riktigt alltså. 


"Herr Blokker" hade mer än lök att sälja. Diverse grönsaker såldes, ibland till vrakpris, ibland mycket dyrt.


Grönsaksauktionen är av holländsk typ. Det innebär att den startar på ett högt pris och sedan sjunker. Det hela styrs av prisklockan som visar ett allt lägre pris. När man bestämt sig trycker man på en knapp, pilen stannar och auktionen avslutas. Ju senare man trycker på sin knapp och accepterar budet, desto billigare blir det. Det gäller att ha is i magen så att ingen annan trycker alldeles innan. Klockan med tryckknappar infördes i början av nittonhundratalet och var i bruk i cirka sjuttio år.



Innan det blev auktion på allvar var det ett par övningsomgångar. Då gällde det att precis pricka på tio cent. C lyckades tre gånger i rad att vinna denna "tävling" och vann därmed ett knippe rädisor.


Efter auktionen var det dags för en båttur. Den man som körde båten berättade inlevelsefullt om allt som vi passerade. På holländska. Vi som kom från utriket fick en blad med beskrivande text på engelska. Det gick bra det med.


Det påminde en aning om Venedig. På några öar hade man valt att bygga hus. Här kan man snacka om strandtomt!


En pråm som låg inkörd i en av kanalerna.


När båten vi åkte i kom körande förbi en ö med kalkoner och höns kom hela skocken med fåglar farande över gräsmattorna.


Två små måsar på varsin pollare.


Framför oss ligger auktionshallen.


Vi hade cyklat från vår camping några kilometer bort. På hemvägen letade vi några geogömmor utan att finna några. Här gör C en insats utan utdelning.


Campingen heter Droom Parken och ligger strax utanför Koedijk. För en natt med allt betalar vi € 23. Här är så rent och fräscht att det skulle gå att äta middag inne på toagolvet.


Vi kom ganska tidigt men efter hand fylldes platserna på. Ordning och reda i raden, ingen sticker ut bilrompan!


På kvällen blev det Nürnburger bratwurst. Och en god sallad som toppades med vunna rädisor. Sen kom åskregnet! 🚙💨


1 kommentar:

  1. Takk for en levende beskrivelse av museumsbesøket. Nesten som å være der, igjen. Tråkigt med DNF.

    SvaraRadera